God morgon!

Kändisar säger alltid att de känner sig snyggast på morgonen just när de vaknat, när de är NATUUUURLIGA och så.

Jag känner igen mig till 100 procent.
Vem vill inte vakna till detta på morgonen??
Mitt hår har så mycket volym ibland att grannarna klagar.

Man måste vara galen för att behålla förnuftet

Idag på praktiken satt kuratorerna och pratade om tatueringar på kafferasten. En av mina handledare berättade att när hon jobbade på socialtjänsten och ungdomar som hade nån piercing eller tatuering kom dit så hade hon samtal med dem om vilka signaler sånt sände ut till arbetsgivare och så.

- Du kanske får ta ett allvarligt snack med mig om det, sa jag.

Då skrattade hon bara??
Vafalls!??

Sänder inte jag ut gangstriga signaler så säg??


Det måste ha varit lättare förr när man inte behövde vara med i Big Brother som en korkad parodi på sig själv för att provocera.

NÄNU

Vi alla vet ju att det är viktigt att ibland se över vilken sorts personer man har omkring sig. Rensa i sin bekantskapskrets och göra sig av med människor som bara tar energi. Ibland måste man liksom dra en gräns, känner jag. Det finns saker som inte kan förlåtas.

Därför vill jag säga till alla som ej grattat mig på namnsdagen idag: JAG TÄNKER ALDRIG MER PRATA MED ER ERA JÄVLAR.


Personer jag fortfarande pratar med:
- Farbrorn jag hyr rummet av.
- Petra & Sandra.
- En av mina handledare på praktiken.
- Farmor.
- Mormor.
.....................Det var alla.

Hej syster!

Nu när du är i Stockholm antar jag att en hel del kläder kommer att följa med dig hem. Av en ren händelse råkade jag gå in i din garderob och märka att den var rätt.... Full.

Inte så att jag försöker antyda något nu. Absolut inte! Men RENT HYPOTETISKT skulle du se det som en tjänst om någon vänlig själ offrade sig och skapade lite utrymme där, eller hur? Du skulle förstå att det endast var en handling av systerlig omtänksamhet och inget annat?

Jag menar, när du låter mig bo i lägenheten och allt känner jag att jag vill bidra med något och eftersom jag varken är nån hejare på städning, matlagning eller att undvika att leva om sent på kvällen/tidigt på morgonen är väl liksom det minsta jag kan göra att ställa upp och förebygga eventuella förvaringsproblem?

Hur glad är du inte att du har mig nu?? :')

Inte så att jag lägger någon värdering i detta. Verkligen inte! Men min syster har tillräckligt med kläder för att göra en liten by i Afrika till modebloggare i fem år framåt.

It takes the dust to have it polished

"Saaaaaaaandraaaaa hur var din daaaaag???? Bra eller anus?" vet jag att ni desperat sitter och undrar i era stilla sinnen.

Utan att fastna vid detaljer kan jag ju säga att den får ett solklart anus.
Den enda av mina insatser jag är nöjd över idag är......... min eyeliner. Känns fint att jag lyckas med sånt som verkligen är viktigt här i livet. :))))))))

Är jag förresten den enda som halvt omedvetet försöker göra minerna när jag skriver smileys? :/

Som en boss!

När jag kom till praktiken idag fick jag veta att en som jobbar där blivit sjukskriven i flera månader. Som den sympatiska och förstående människan jag är blev jag SKITGLAD, för det betyder att jag nu har ett eget kontor!

Utsikten från mitt kontor:

Jag på mitt kontor:

Bar- och relaxhörnan på mitt kontor:

Jag lever! Typ.

Det där med att möta världen med ett tappert leende blev det inget av. Min teori är att eftersom jag aldrig blir sådär småförkyld är det bara de värsta sjukorna som letar sig in i min kropp och överlever. Jag är alltså ingen fjant! Det är virusen som är muterade supervarianter??

I alla fall. Jag for hem från praktiken igår ca 11.00 och därefter kollade jag oavbrutet på Sons of Anarchy i tolv timmar. Sen fortsatte jag när jag vaknade imorse. I mitt feberdimmiga tillstånd har jag nu fått lite svårt att skilja på fantasi och verklighet?

Det känns ungefär som när jag läste Snabba Cash och drömde att jag var en tjallare. Den skammen!!!! Den förföljde mig även i vaket tillstånd ett bra tag. Kunde inte möta min egen blick i spegeln utan att drämma knytnäven i väggen, skölja ansiktet i kallvatten och utbrista "VEM ÄÄÄÄÄÄÄR JAG???"

Nej nu busar jag bara.
Jag vet precis vad som är fiktion och vad som är verklighet!
Nu ska jag se om jag blivit frisk nog för att orka gå till affärn. Annars får jag ta motorcykeln.

Snyft

Känner att det är en sak ni måste få veta. Klarar ej att hålla detta inom mig.

Jag är just nu en spillra av mitt forna jag. Ett tomt skal utan energi eller vilja eller själ. Att krypa till duschen och ligga under strålarna i fosterställning tog den lilla livsgnista jag hade kvar. Nu ska jag kämpa mig genom dagen utan hopp, utan framtidstro. Jag ska le tappert mot världen men inombords ska jag gråta av förtvivlan.

Jag har blivit förkyld.

Har till och med en gloria runt skallen. Min tid är definitivt uträknad.

Nu tänker väl ni att jag saknar perspektiv och är en drama queen och så.
FUCK YOU era SVIN säger jag då.
Här söker man lite enkel medmänsklig sympati och ni bara klagar?????
Tarvliga är vad ni är!

Blöh

Nu har all stress och nervositet börjar lägga sig. Och jag känner mig ganska eländig.

Älskar fortfarande själva praktiken. Älskar staden. Älskar faktiskt även att vara ensam på nåt sätt, trots att det är själva problemet? Även om jag har bott själv ett bra tag har jag aldrig känt mig fri på det här sättet förr. Allt jag gör här gör jag bara för min egen skull och det är rätt nice.

Fast grejen är ju den att jag är rätt värdelös på att göra saker ensam.
Och jag saknar folk där hemma som ett anus.
Inte för att jag saknar ett anus, det var bara ett sätt att säga att jag saknar dem extremt mycket. Ni behöver inte ta allt så bokstavligt???? Herregud alltså!

Nu ska jag köpa gymkort. För jag ska bli en stark, självständig POWERKVINNA! En Fun Fearless Female!! Jag ska hylla min hylla och våga må bra!!! osv........

Djupa reflektioner dag 1

Första dagen som kuratorpraktikant är avklarad och jag är om möjligt ännu mer taggad på detta än innan!

Reflektioner jag inte delat med mig av till handledarna:
- Jag får ha vit rock!! Känslan av att gå genom huvudkorridoren med målmedvetna steg och ett block i handen. Awe. Some. NESS!!!

- Handledarna undviker av någon anledning att kalla mig praktikant. De tror typ att jag ska bli förnärmad då? Jag fick lust att föreslå att de skulle kalla mig "prospect" istället. Motstod dock impulsen.

- Killar i sjukhuskläder. Jag har aldrig riktigt fattat grejen med män i uniform, men män i sjuksköterskekläder däremot... Tydligen min grej!

- När jag åkte hiss fick jag plötsligt en ohanterlig lust att snegla konstigt på de som åkte med. Jag är alltså Grey's Anatomy-skadad fast jag inte ens gillar den serien?

- Dog lite av imponering när jag såg klädautomaten. Man knappar alltså in sitt personnummer, väljer ett plagg och så matas det ut genom en liten springa i väggen!? Sen när plagget är använt slänger man in det genom en annan springa. Helt enkelt genialiskt!

- Inför de andra försökte jag dock låtsas som att klädautomaten inte alls imponerade på mig? Varför i hela friden då? Försökte jag verka cool? Världsvan? Typ "Tror ni inte jag har sett en klädautomat förr??? Jag har tre stycken hemma!!!" Sjukt märkligt beteende.

I don't know if I'm ready but everything must be unsteady on the first go-round

Nu kör vi!!!
Önska mig lycka till!

Välkommen till mitt enkla hem!


Nu har jag anlänt i lillrummet!
Borde nog packa upp men jag tyckte det var roligare att ta kort på mig själv och mitt fabulösa crib.

Försöker smälta att det här ska bli mitt hem, och sjukhuset min arbetsplats. Körde förbi där i lördags och det var helt galet stort??? Helt sjukt snyggt???? Jag önskar att jag fick ha en vit rock på mig, då hade jag känt mig så cool att jag nog hade svimmat av min egen och omgivningarnas awesomeness.

Imorgon är det bara att köra!
Nu: Buffy vampyrdödarn. NEJ packa upp menade jag.

Det är inte hybris om det är sant!!!

Lärare och liknande brukar så fint säga att jag har en "ödmjuk framtoning". Detta tänkte jag visa prov på nu:

TA EN LÅNG GOD TITT PÅ MÄSTAREN AV FIKTIVA VERKSAMHETER!!!!!!!

Såååååååååå sköööööööööööönt!!! JAG ÄLSKAR NÄR JAG ÄR KING!!!!!!!

Just innan redovisningen fick vi veta att massor av grupper innan hade fått kompletteringar och att läraren var stenhård med hur man stod när man redovisade och sånt. När vi var klara hade han skrivit ner hur mycket som helst, så vi trodde att vi var rätt körda.

SEN HADE VI FUCKING VG I ALLT????????
Alltså jag höll seriöst på att kyssa läraren. Eller sätta mig och lipa.

SJUKT kul när nåt man verkligen engagerat sig i blir uppskattat! SJUKT bra avslutning på denna termin! Och inte blev det sämre av en skitmysig middag på Olles med klassen.

Nu blir det jobb, och imorgon blir det att he sig upp och köra grejerna till Luleå. För på måndag kommer nästa utmaning, praktiken. Jag älskar detta!!!


PS! Jag sa inte fittig verksamhet. DS!

FIKTIV. FIIIIIKTIIIIIIIV.

Okej, jag har ett litet problem.
Håller på med en uppgift på skolan som går ut på att skapa en fiktiv verksamhet som har med socialt arbete att göra. Det är en skitkul grej och jag är riktigt taggad osv.

Tyvärr tänker jag hela tiden fittig verksamhet istället för fiktiv???
Det skulle kännas lite tarvligt och så om jag råkar kläcka ur mig det på redovisningen.

..........Och nu kommer jag antagligen haka upp mig så mycket på detta att risken att det händer just höjts med ca 93,7 procent. :D:D:D

Hemma igen

Nämen hej! Här sitter jag och klappar ett godisägg. Vad gör ni?

Jag blev kanske lite väl medryckt på Godishuset när jag såg att de hade de här små godbitarna som har slutat säljas överallt annars??? Så jag köpte små stekta ägg för drygt femtio spänn. Vet ni hur många såna här små rackare man får för det?? Många.


Så nu sitter jag här och vårdar varje ägg ömt. Spärrar lyriskt upp ögonen och viskar MY PRECIOUSSSSSSSS innan jag plötsligt slukar dem i en hastig rörelse. Sen drar jag mig tillbaka, ser mig slugt omkring och plockar upp en ny liten godis att ge kärlek till.

Nä, det gör jag faktiskt inte. Det vore ju sjusärdeles skumt.
Fattar ni inte skämt eller???? :'(((((

RSS 2.0