That's how we roll i norrland....

Ikväll mötte jag en berusad man på vägen hem.
"MEN HERREGUD vilken tjusig grej du har på huvudet! Vad heter det nu...."
"Huva?" föreslog jag.
"Nej... Nej, det är ju en hel älg! DU HAR EN ÄLG PÅ HUVET!"
Sen höll han på garva ihjäl sig. Säkert fem minuter efter att vi passerat varann kunde jag fortfarande höra honom utbrista "En jävla ÄLG! HAHAHA!" då och då.

Okej, här snackar vi inte bara alkohol, kände jag då. Karln har seriöst hallucinationer??

Sen kom jag hem, såg mig själv i spegeln och sedär! En jävla älg prydde mycket riktigt min hjässa.


Substitute


Well I've had many different boys inside my bed
But only one or two inside my head
These days I cuddle up to my guitar instead
But oh, what I would give
Not to stumble but to really fall in love
And I could substitute my singing
For the sound of someone sleeping next to me

Den var i alla fall tyst

Inatt drömde jag att jag fick barn. Graviditeten var oönskad och mycket ångestfylld men efter födseln kändes det helt okej. Barnet visade sig vara en helt vanlig kanelbulle. Jag döpte den till Jake.

Sen vaknade jag och trodde att huset brann för att tanten jag hyr rummet av ropade på mig. Hon ville bara informera mig om att prinsessan fötts.

Jag såg framför mig en kanelbulle med kungakrona?

Gör vad ni vill med den informationen. Själv funderar jag om jag borde spärras in eller ej.
Hur kan man liksom komma på idén att döpa en unge, bakverk eller ej, till JAKE??

Man måste vara galen för att behålla förnuftet

Idag på praktiken satt kuratorerna och pratade om tatueringar på kafferasten. En av mina handledare berättade att när hon jobbade på socialtjänsten och ungdomar som hade nån piercing eller tatuering kom dit så hade hon samtal med dem om vilka signaler sånt sände ut till arbetsgivare och så.

- Du kanske får ta ett allvarligt snack med mig om det, sa jag.

Då skrattade hon bara??
Vafalls!??

Sänder inte jag ut gangstriga signaler så säg??


Det måste ha varit lättare förr när man inte behövde vara med i Big Brother som en korkad parodi på sig själv för att provocera.

Ett av mina finaste barndomsminnen

När jag köper lunch på praktiken och ska be om laktosfritt har restaurangpersonalen flera gånger frågat "vegetariskt?" innan jag hunnit öppna munnen. Då vill jag göra Luke Skywalkers just-fått-veta-vem-som-är-hans-father-min och skrika åt dem att ge mig en redig köttbit OMGÅENDE.

Inte för att det är nåt fel med att inte äta kött. Jag är impad av folk som ger upp en av livets meningar av ideologiska skäl. Jag hade faktiskt en period när jag var typ fjorton då jag var fast besluten att sluta äta både kött, fisk, ägg, mjölk och hela köret. Den räckte i typ tre dygn men det var nog en lite krävande tid för mina föräldrar.

- Jag ska bli vegan, kläckte jag ur mig en dag.
Ungefär samtidigt kom min syster, 12 år, ner i svart läppstift och berättade att hon tänkte bli "svartrockare". Mamma vände sig trött till min bror, 9 år, och frågade om han också hade nåt att dela med sig av.
- Jag ska bli kvinna, svarade han glatt.

Mammas och pappas miner då. Det var helt klart lite Luke S över dem med.


NÄNU

Vi alla vet ju att det är viktigt att ibland se över vilken sorts personer man har omkring sig. Rensa i sin bekantskapskrets och göra sig av med människor som bara tar energi. Ibland måste man liksom dra en gräns, känner jag. Det finns saker som inte kan förlåtas.

Därför vill jag säga till alla som ej grattat mig på namnsdagen idag: JAG TÄNKER ALDRIG MER PRATA MED ER ERA JÄVLAR.


Personer jag fortfarande pratar med:
- Farbrorn jag hyr rummet av.
- Petra & Sandra.
- En av mina handledare på praktiken.
- Farmor.
- Mormor.
.....................Det var alla.

Fappy valentines!

Hoppas ni har en mysig kväll med ljus och blommor och långa skogspromenader i månljuset bland små bäbisänglar som skuttar runt och delar ut godis till småbarn och skjuter folk med hjärtepilar och har sig.

Själv befinner jag mig ensam i en stad där jag inte känner någon. Med andra ord ska jag spendera kvällen gråtrunkandes till The sound of silence. :))))))))
(Jaja. Jag vet att jag saknar vissa delar som behövs för ett sådant tilltag. Det är ju liksom det problemet jag försöker beklaga mig över här?? Rub it in bara, era okänsliga as!!)

Närå. Det där var ju faktiskt bara ett av mina skojfriska hittepå-scenarion.
Det fattar väl till och med ni att jag ska tillbringa kvällen med mannen i mitt liv!?? <3


True story.

Folk som kallar melodifestivalen "mellon"

Som så ofta annars undrar jag: VARFÖR?
Försöker ni öppna porten till Morias gruvor? Är det vad ni gör??

När jag ser den märkliga förkortningen läser jag den med samma betoning och pondus som Gandalf. "Sitter och ser på MELLon." "Vem tror du kommer vinna MELLon?" Det känns fånigt.


Hej syster!

Nu när du är i Stockholm antar jag att en hel del kläder kommer att följa med dig hem. Av en ren händelse råkade jag gå in i din garderob och märka att den var rätt.... Full.

Inte så att jag försöker antyda något nu. Absolut inte! Men RENT HYPOTETISKT skulle du se det som en tjänst om någon vänlig själ offrade sig och skapade lite utrymme där, eller hur? Du skulle förstå att det endast var en handling av systerlig omtänksamhet och inget annat?

Jag menar, när du låter mig bo i lägenheten och allt känner jag att jag vill bidra med något och eftersom jag varken är nån hejare på städning, matlagning eller att undvika att leva om sent på kvällen/tidigt på morgonen är väl liksom det minsta jag kan göra att ställa upp och förebygga eventuella förvaringsproblem?

Hur glad är du inte att du har mig nu?? :')

Inte så att jag lägger någon värdering i detta. Verkligen inte! Men min syster har tillräckligt med kläder för att göra en liten by i Afrika till modebloggare i fem år framåt.

It takes the dust to have it polished

"Saaaaaaaandraaaaa hur var din daaaaag???? Bra eller anus?" vet jag att ni desperat sitter och undrar i era stilla sinnen.

Utan att fastna vid detaljer kan jag ju säga att den får ett solklart anus.
Den enda av mina insatser jag är nöjd över idag är......... min eyeliner. Känns fint att jag lyckas med sånt som verkligen är viktigt här i livet. :))))))))

Är jag förresten den enda som halvt omedvetet försöker göra minerna när jag skriver smileys? :/

Att gå från tekniskt snille till korkad brud på fem minuter

Jag ser gärna mig själv som en rätt teknisk person. Tyvärr är den bittra sanningen snarare att omgivningen ofta är så ointresserad av elektronik att jag kan framstå som ett geni genom att typ slå av och på grejer så de börjar funka igen?

Hur som helst, jag trivs med att vara ett geni. Därför hatar jag att ringa kundtjänster, tekniska supporter osv för då slås hela illusionen brutalt i spillror. Jag kan inte prata med de människorna utan att låta helt blåst??

Samtal igår:
Jag: - Hej! Jag ringer från kuratorsmottagningen, det är typ nåt fel på min telefon.
Teknikgubbe: - Är det telefonen du ringer från nu?
Jag: - Eh... Jaaaaaaa....... Fast högtalaren funkar så det är nog nåt med själva luren typ. (Får här motstå impulsen att säga att det måste vara ett LURIGT problem.)
Teknikgubbe: - Jaha jamen du då är det nog (rabblar massa teorier). Kan det stämma?
Jag: - Eh.... Jaaaaaa.... Det gör det säkert?
Teknikgubbe: - Är det en Blabla?
Jag: - Eh..... Jaaaaa..... Det är det säkert?
Teknikgubbe: - SER du telefonen?
Jag: (Skitstolt över att kunna ge ett klart och tydligt svar) - Ja!! Jag kollar på den nu!
Teknikgubbe: - STÅR det Blabla på den?
Jag: (Helt exalterad över att kunna leverera TVÅ konkreta svar på raken) -Ja!!! Det står så!! Det är en Blabla! (spricker av stolthet över min fina slutledningsförmåga)
Teknikgubbe: - Okej, jamen du det är nog lika bra att byta ut den där.
Jag: - Eh..... Jaaaaa..... Det är det säkert.
Teknikgubbe: - Har du nåt användarnamn?
Jag: -Eh..... Jaaaaa..... Det har jag säkert?
Teknikgubbe: -(Kort paus, antagligen för att hindra sig själv från att inleda meningen med "Lilla gumman...") - Du loggar väl in på landstingets nät varje morgon?
Jag: -Eh..... Jaaaaa..... Det gör jag.
Teknikgubbe: -Då skriver du in ett användarnamn va?
Jag: -Ahaaaaaa... Hehehh.... Heh.... (anger mitt användarnamn)
Teknikgubbe: -Jamen bra, då skickar jag dit någon med en ny telefon!
Jag: -Heehhhh.... heeheeehhhh....
Teknikgubbe: -Vad är det för trappuppgång?
Jag: -Hehhhehhh..... heeehhh....... (Stirrar tomt framför mig. Ler fånigt. Känner en droppe dreggel rinna ut genom mungipan)

Täckkjolen

Inte nog med att det är vidrigt kallt här uppe. Dessutom måste man bevittna detta obegripliga klädesplagg överallt.

Det väcker så många frågor. Ska det ska vara snyggt? Lite hippt? Kvinnligt och sensuellt? Jag vill slå ut med händerna i en hjälplös gest, vända ansiktet mot himlen och i djupaste förtvivlan utbrista "vaaaad ääääär meeeeeeeningen????"

Som den fördomsfria människan jag är kan jag ju berätta att folk som har på sig täckkjolar måste vara samma sorts människor som tar med sig en kaffetermos var de än går och bråkar om medlemspriser på Ica. När de går ut med sin hund knyter de bajspåsarna kring vovvens halsband och deras barn får endast "spela data" en halvtimme om dagen. En till två gånger om året åker de till Teneriffa och släpper loss i en sån där sjal man lindar runt kroppen så det blir en klänning. Jag svär.

You said I need fixing and numbered the stages, but I won't be living in one of your cages


"Du duger inte som du är, men fint att du är glad ändå"

Har förstått att Blondinbella la ut en bild på sig själv på när hon stod på stranden i bikini och fick helt galet mycket kommentarer som tydligen hyllar henne för att det är så himla MODIGT att lägga upp en bikinibild trots att hon inte är pinnsmal.

Man ba URSÄKTA???

Tänk om killar skulle försöka "peppa" varann på samma sätt när de såg semesterbilder på varann? "Ni såg ut att ha det skitbra där borta! Men du, strongt att gå i badshorts på stranden mannen! Stå på dig, alla kroppar ser olika ut! Du är så himla bra förebild för unga killar eftersom du vågar visa hur en ÄKTA MANSKROPP ser ut! Tjejer gillar faktiskt bara NATURLIGA killar! You go guyfirend! Guypower!!!!!"

Ej troligt, fast tjejer matas hela tiden med sånt där i typ tjejtidningar, gör om mig-program, bloggar och dylikt. Allt de där kommentarerna förmedlar är att man måste se ut på ett visst sätt för att få visa sig och att kroppen och utseendet alltid är vad som har störst betydelse i alla sammanhang. Du ska älska dig själv, men så här ska du vara och se ut för att förtjäna det! Det är insidan som räknas men här har du hundra sidor av ätstörningsbeteenden som kan ge dig ett lyckligare liv och bättre självkänsla.

Alltså nej, det är fan inte modigt att trivas i sin kropp, det är allas förbannade rättighet?? Accepterar du tänket att du måste se ut på ett visst sätt för att få trivas med dig själv är du däremot modig, för då går du medvetet en mycket jobbig och kanske till och med livsfarlig framtid till mötes.


Är jag modig nu???

Som en boss!

När jag kom till praktiken idag fick jag veta att en som jobbar där blivit sjukskriven i flera månader. Som den sympatiska och förstående människan jag är blev jag SKITGLAD, för det betyder att jag nu har ett eget kontor!

Utsikten från mitt kontor:

Jag på mitt kontor:

Bar- och relaxhörnan på mitt kontor:

Säger ju att det lär dröja............

Nu när jag ligger sjuk har jag förutom att nörda serier roat mig med att göra personlighetstest. Såna där man ska tänka sig typ en skog med en stig och så kommer man fram till ett hus och så ska man beskriva hur allt ser ut. Sen kommer en analys som förklarar vad det säger om en.

Det var kul tills jag skulle tänka mig blommor. Jag såg framför mig en liten bukett som låg och skräpade på marken. Den var fin men det kändes lite jobbigt att plocka upp den och sätta den i vatten och så eftersom den hur som helst skulle dö till slut.

Enligt analysen representerade blommorna mina framtida barn?????
Jag gjorde inga fler test efter det.

RSS 2.0