Och här står livet i farstun så nära inpå, men det är nåt som gnager ändå

Det kallas tvivel, det där som stör
Det kallas för en klump i magen och en konstigt humör
Och jag ser hur du tänker på nåt
Hur du längtar dig bort som en fågel i bur
En obehaglig distans, en konstig känsla nånstans
Det känns tomt, eller hur?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0